En riktig sexåring
Vad hände med vår idylliska familjesemester? Plötsligt har vi en liten minidjävul i familjen, som retar gallfeber på alla. Det är tur att jag har läst om hur sexåringar är. Om fem år är den änglaliknande åldern då barnen älskat livet, är glada, nyfikna och positiva till allt så är sex år rena rama motsatsen! Vi försöker vara stränga, men vår kära Lovisa har en järnvilja och är envis som få, och det värsta är att jag, trots att jag bli så arg, ibland inte kan hålla mig för skratt. Om hon slår mig (!!!) och jag säger till på skarpen, så bara härmar hon mig och slår mig igen.... Jag hoppas att dagen idag var kulmen. Och jag vet ju att vi är förskonade - våra små älsklingar är allt som oftast världens goaste och finaste!!
Kommentarer
Postat av: Cilla
Tänker vi på samma Lovisa???!!!
Minns att Alvin hade sina o-charmiga dagar i den åldern (något som även svärmor tog upp vid något tillfälle - och det vill man ju INTE höra!). Som tur är så går det över.
Kram!
Trackback