Everyday MOMENTS

Igår var jag på heldagsseminariumet "Mammabikten" tillsammans med många andra härliga mammor. Mammor hade fått skicka in sina egna bikter, i filmformat till alltombarn.se, om vad de hade dåligt samvete för och den bikt som fått flest röster vann ett presentkort med Fritidsresor för 15 000 kr. Alltombarn.se var arrangör och lockade med många bra föreläsare, bl a Lena och Paolo Roberto, Jana Söderberg, Katerina Janouch m fl men dagens vinnare var solklart Emma Hamberg. Hon hade skrivit om de 10 budorden. Förresten, ett hade hon behållt: "Du skall icke mörda" för det tyckte hon inte man behövde ändra på direkt. Men de andra behövde hottas upp och här är några smakprov från hennes nya, modernare budord:

Det är inte alla som har förmånen att leva ihop med sin karriärscoach? Lovisa frågar nästan varje dag, om jag har hittat något nytt jobb eller kommit på vad jag vill göra. Det i sig är lite stressande, men hon kommer också med uppmuntrande tillrop och idéer på vad jag faktiskt kan bli när jag blir stor. Helst ska jag jobba på Gröna Lund eller bli frisör, men i morse kom hon med en ny idé. Jag kan bli "kliare". En helt ny yrkeskategori för mig, men hon tycker att jag kliar henne så skönt. Och faktiskt, jag skulle nog kunna få en hel del kunder men jag försökte förklara, utan att döda hennes idérikedom, att det kanske inte är så kul att klia folk hela dagarna. Att jag tycker att det är mysigt att klia mina familjemedlemmar men kanske inte helt okända. Då sa hon: "Nej, det hade kanske inte varit så mysigt att klia en gammal gubbe med bajs på ryggen?" Nej, just det sa jag. Så avslutades coachingen för denna gång. Men vad jag älskar de stunder när barnen kommer med sina spontana och ohämmade tankar.

Det blir kvällens meny. Fiskburgare med Lallerstedts limeailoli (Lallerstedts såser finns färdigförpackade i matbutikerna och de är riktigt smarriga!), ris och sallad. Snabblagat är det också:

Min nya enskilda firma är nu registrerad, Moments. Det känns spännande och kul! Dagens höjdpunkt var att öppna brevlådan och se brevet från Bolagsverket. Så nu ska det fokuseras på Kommunikation, Koncept- och Produktutveckling inom hotellbranschen! Jag hade inte mer än kommit in från brevlådan, när det ringde på min mobil. Rösten i andra ändan presenterade sig som Kasper, och sökte den som arbetar med PR, projektledning för hotell mm. "Ett ögonblick så ska jag koppla vidare till Eva-Lotta Ramfors, höll jag på att säga". Men istället fick jag en stark känsla av att det var någon kompis som ringde och skämtade med mig. Men jag kände inte igen rösten.... Hur som helst, samtalet fortskred i mycket professionell ton och jag gjorde allt för att sälja in mitt nya företag och min affärsidé. Bra start, tänkte jag. Inte har man mer än fått registreringsbeviset i sin hand förrän kunderna börjar ringa. MEN han ville gärna hitta ett samarbete med en nystartad firma för att hjälpa till med en gratis hemsida, som ett referensjobb till deras företag. OK, det började lukta lite mysko men jag tog de uppgifter jag behövde för att kolla upp lite vad de gjort innan osv. När jag berättade om detta för Christoffer när han kom hem, började han skratta och tyckte jag var extremt lättlurad. Hade jag inte hört talas om det där företaget? Det hade ju typ varit med i Uppdrag Granskning och lurat många nystartade företagare på massor av pengar???Jo, det ringde väl en klocka. Samtidigt var jag så exalterad över mitt nya företag och mitt första affärssamtal. Nej, det var kanske inte en så lysande start som jag hoppades på, men för att se det från den positiva sidan så kan det bara bli bättre.

Nu har jag ett härligt tips, som kan göra morgonen till något att se fram emot. Saltå Kvarn (som producerar ekologiska produkter) har introducerat möjligheten att göra sin egen müsliblandning på www.minmusli.nu. Du väljer helt enkel exakt vad du vill ha i, från en rätt omfattande lista. Dessutom kan du få det i en härligt designad plåtburk och sedan hemskickat med post. Jag har beställt, inte jättebilligt men du får den müsli just du vill ha och du kommer garanterat få en lyxigare vardagsmorgon!

Jag har tänkt på det så många gånger. Mötena med barnen på natten. Det är något speciellt med tystnaden, kontakten man får - lite magi. 

I morse när jag lämnat våra små knoppisar så kändes det lite extra tomt och tyst hemma. Då var det så härligt att sätta på Hanna Hedlunds senaste skiva "Det är jag som är mamman". Otroligt skön musik med väldigt vackra texter. För ett par månader sedan, blev jag medbjuden av Lotta Wågert till Hanna Hedlunds egen show på Mosebacke och det var så himla bra. Så mycket tårar - både glädje och sorg. Det fanns så mycket jag kände igen mig i. Jag kan varmt rekommendera både skivan och showen.

Ni vet, vissa dagar i månaden får hormonerna fullkomlig spratt och jag blir som en konstant "Häxan Surtant". Det är inte roligt för mig, och definitivt inte för min omgivning. Idag har varit en sån dag. En riktig Bitterfitta har jag varit, helt enkelt. (Bitterfittan är förresten en väldigt läsvärd bok, för både kvinnor och män, som lyckas vända uttrycket till något positivt och förståeligt). Vad kan man då göra en sån dag, för att snabbt råda bot på tillståndet? Jo, ett tips är att göra en god kopp thé (gärna lugnande :D) och gå in på www.systerlycklig.se och shoppa ihop lite positiva känslor. Här hittar du allt från härliga inredningsdetaljer till kläder och presenter. Annorlunda och gulliga saker.

För några dagar sedan skrev jag om hur det kommer sig att män, i alla fall min man, är helt ointresserade av blommorna i hemmet. Men jag måste göra en liten rättelse. Christoffer var så gullig och kom hem med tulpaner till mig häromdagen. Lite senare på kvällen hör jag hur han säger till Oscar: "är inte tulpanerna fina, tycker du?". Mystiskt, han har aldrig kommenterat blommor hemma förut. Men nu hade ju han köpt dem här tulpanerna.... Och under tiden jag var borta på middag igår kväll, upptäckte jag i morse till min förvåning att han bytt vatten till tulpanerna! Men jag är inte så jätteförvånad egentligen, för han är som sagt rätt bra på att lyfta fram sina egna insatser. Manligt och kvinnligt, ni vet.

Så fort jag klev innanför dörren till min käre vän Marie's nya lägenhet kände jag harmoni. Massor av tända ljus, hög meditationsmusik, vackra detaljer med budskap, materialval som kändes äkta och genomtänkta, olika teman i de olika rummen och så en alldeles underbar röd, stor sammetssoffa från butiken vardagsrum på Karlavägen. Mycket positiv energi! Självklart bjöds det på ekologisk och nyttig, mycket välsmakande middag och gott yogithé på det. Tänk vad skönt att träffa vänner på en vardag, och allra helst en måndag. Så alldeles kravlöst och skönt. Jag tror kravlöst är mitt bästa ord just nu.

Flera gånger har jag tänkt på det sista tiden. Bilen, ett sånt bra ställe att få tid att prata med varandra. Christoffer och jag som är inne i en fas där vi mest kommunicerar via min blogg eller annan teknologisk utrustning, fick härliga samtal i bilen på väg upp och hem från fjällen. Ingen kan gå någon vart och man är bara där och då. Min kusin Lotta och jag åkte upp på en härlig yogahelg i Orbaden och fick spendera många timmar i bilen. Jag tror inte det var tyst en sekund, och vi njöt av varsin kaffe och bulle. I övrigt helt tyst. Jag kan också njuta av att vara helt själv i bilen, att bara umgås med mig. Helst vill jag vara utan mobiltelefonen och njuta av tystnaden eller lyssna på radio i lugn och ro.

Att bryta vardagen mår jag bra av, och säkert många med mig. Det finns ju många sätt att göra detta på, men ett riktigt bra sätt är att njuta av en hotellfrukost. Idag blev jag bjuden på Berns av den enormt trevlige chefen Joachim Olausson. Både frukosten och sällskapet var superbt! Ett fräscht utbud av både varmt och kallt, och som vanligt är det de små detaljerna som gör det extra njutbart. Som val av bröd, frukter och juice. Och ett riktigt gott kaffe! 

Ikväll har barnen och jag njutit av att göra hemmagjord pizza. Vad bökigt tänker du. Men så enkelt det var. Vi döpte vår pizzeria till Pizzeria Magnifico. Jag skulle heta pizzabagare Daniella, men Lovisa glömde bort det namnet hela tiden så jag fick byta namn till Vendela (??). Oscar hette pizzabagare Antonio och Lovisa hette pizzabagare Gabriella. OK, nu var det längsta momentet avklarat. Vi hade inhandlat libabröd (libanesiskt pitabröd) som passar perfekt som pizzabotten. Smetade därefter på krossade tomater, riven ost, mozzarella, färska champignoner och pizzakrydda. Skjuts in i ugnen i ca 7-10 min i 200 grader. Sedan toppade vi med parmaskinka, flingsalt och ruccolasallad. Och det blev just magnifico! Varför tog jag ingen bild? Allt gick så fort. Den härliga doften, den vackra synen och så mumsigt. Och sen fanns inte en smula kvar att fotografera.... (Jag hoppar över att nämna incidenten då Lovisa brände sig rejält på plåten, vilket i sanningens namn drog ner upplevelsepoängen något)  ; )

Stor dag nalkas på lördag, storebror Stefans 40-årsfest. Ska bli kul med kalas, och idag har jag roat mig med att prova klänningar i lugn och ro. Vilken njutning att inte ha någon tid att passa. Men det gick inte bättre för det.... Provade många klänningar och ingen lycka. Det är nog så dessvärre att klänningar ska man inte köpa på beställning, då hittar i alla fall jag aldrig rätt. Nej, klänningar ska köpas när man hittar dem spontant när man egentligen inte alls behöver lägga pengar på det. Tänk vad skönt sen när man verkligen ska på fest. Dagens bästa fynd var från Stella Forest (åh, vad jag älskar det märket), men ack så dyr. En annan fin kom från Massimo Dutti, men den fanns inte i min storlek och en tredje kom från Odd Molly. Den kom inte ens över axlarna. Jag nämner inte alla andra "mindre smickrande" klänningar, som t ex den som skulle knytas med ett tygskärp i midjan. Det var bara det att det fanns ingen midja, hur mycket jag än knöt och drog i skärpen. Att expediten tittade bort lite försynt talade också sitt tydliga språk. I morgon fortsätter jakten. Mest för skojs skull. Det slutar nog med att jag tar en avdammad klänning från garderoben. Den är puderbeige, i kontrast till alla färgkreationer som jag provade idag. Men det matchar ju i alla fall till min hudfärg för tillfället....

Något som jag verkligen tycker om att att pyssla om mina blommor. Varför är i princip inga män intresserade av detta? Är inte det lite märkligt? Är det den omhändertagande mamma-sidan som kommer fram? Jag har aldrig hört Christoffer säga "oj, den här blomman ser lite ledsen ut - den behöver nog ett vattenbad". Men förutom att ta hand om blommorna så är det ju också så vackert med blommor. De tillför mycket i ett hem, både inne och ute. Extra tillfredställande är det när man kan göra om ett blomsterarrangemang, kanske av enklaste typen: tulpaner? Idag tog jag mina något ledsna tulpaner och klippte av alla blad och gjorde dem lite kortare och ställde dem i en annan vas. Vips blev det som en ny bukett och jag får njuta lite till. Eller klipp av kronan på några rosor och lägg i "vattenpöl" på ett vackert fat, så blir det och något helt nytt att njuta av. För jag tror bara det är jag som njuter, men det är skäl gott nog att vårda växterna!

Idag sa Oscar till mig "Mamma, kan inte du baka lite mer. Leo's mamma bakar jättemycket. Flera saker om dagen." (Jag gissar att det är hårt överdrivet, eller inbillar mig själv det i alla fall) När han insåg att jag faktiskt inte kommer baka just idag så kom han på idén att han skulle baka själv för första gången. Och inte bara en sorts kakor.... Det var härligt att se hans entusiasm och beslutsamhet och senare stolthet när han själv tog ut kakorna ur den varma ugnen med grytlappar. Och visst smakade dem extra gott när Oscar bakat, speciellt kokoskakorna. Och mamma var minst lika stolt!

Idag är det internationella kvinnodagen, vilket jag tycker är bra att man uppmärksammar. Själv har jag varit lite mer bestämd idag, och satt tydligare gränser. Tror bara att det kan göra gott för alla inblandade. Jag läste en intressant artikel idag i SvD, om ett föräldrarpar som bestämt sig för att inte tala om för någon vad deras barn (namn: Pop) har för kön. Deras önskan är att barnet ska bli bemött för det barn som det är, inte för det kön som det är. Skulle vara kul att följa utvecklingen av vilket resultat det ger på individen Pop. Extra kul läsning just nu med tanke på den bok jag läser för tillfället, "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra" av Liza Marklund och Lotta Snickare. Den tar nämligen huvudsakligen upp hur vi kvinnor blir bemötta på ett helt annat sätt från det ögonblick vi föds. En mycket tänkvärd bok som lätt gör mig smått uppretad. Ett lästips från mig till båda könen idag på Internationella Kvinnodagen. Oups, håller jag på att bli en kvinnosakskvinna? Lite, tror jag.

Jag som har varit emot it-utvecklingen. Vad hände? Nu har jag min egen blogg, är med i Facebook och dessutom älskar jag möjligheterna som finns med SVT Play. Dagens höjdpunkt är att kunna titta på ett uppskattat program, precis när jag själv vill. Ikväll blev det sista avsnittet av Skavlan som jag tycker gjort en lysande talkshow.

Män verkar ha en egendomlig förmåga att lyfta fram sig själva. Det här händer titt sin tätt hemma hos oss. Om jag lagat någon smarrig middagsrätt och min käre man föreslagit att vi kanske ska ha lite soya i, så är det ju självklart soyan som gjorde att det hela smakade så gott! Och när middagen någon gång ibland lagas av Christoffer, så är han väldigt snabb med att säga "ganska skönt att komma hem till dukat bord va?" Och visst är det det, men de andra dagarna då han bara kan slå sig ner vid middagsbordet då? Då brukar han inte så ofta säga "vad skönt att bara få komma hem och sätta sig vid färdiglagad mat".... Men jag tror i detta fall att jag måste lära mig att göra detsamma, dvs lyfta fram mina insatser istället för att irritera mig på att han gör det. Något jag börjat lära mig med åldern (puha!) är att det inte går att ändra på någon annan, utan bara på mig själv och min egen inställning till omgivningen. Den vetskapen gör faktiskt livet lite enklare! Det lilla fredagstipset vill jag ge alla kvinnor som bör ta lite mer plats.

Det är något speciellt med doften av kaffe som sprider sig i huset på morgonen. Kaffe får mig att känna positiva känslor. Jag har funderat på vad det är, förutom att jag älskar själva doften. Min filosofi är att det är förknippat med något harmoniskt - en lugn stund för mig själv eller kanske en trevlig fika med vänner. Ett tillfälle då jag kan koppla av och bara njuta en stund. Den doften gillar jag!

Skala och klyfta potatis, morötter och palsternacka och lägg i ett smörad plåt. Salta och sätt in i ugnen på 225 grader. Ta ut och rör om efter 20 min. Lägg samtidigt på smörpenslade kycklingben, klyftad lök och fetaost och sätt in ytterligare 25 min. Gör under tiden den kalla såsen på 2 dl creme fraiche, några matskedar sweetchilisås, pressad lime/citron och lite salt. Gott och enkelt!